Accueil > S tmazight > Idles > Meksa : acennay n tayri, tilelli d tegrawla...

Meksa : acennay n tayri, tilelli d tegrawla...

sghur Amez’yan at Sider

lundi 9 août 2004, par Masin

"Yella walbaad’ yella ulac-it, yella walbaad’ ulac-it yella”. S lemtel agi i nezmer a nebdu asmekti nnegh, imi d awal zeddigen, is’eh’h’an d akken maci d yiwen, maci d sin yergazen i-s-iruh’en i yedles nnegh di temrawt agi taneggarut. Wigi d Sliman Âazem, Mh’emmed Isyaxem, H’nifa, Mulud Maamri, Kateb Yasin, T’ahar Jaâut’,...

Maca ddren merr’a yid-negh, xas ruh’en mazal ayen d djjan a t-nessider i lebda. Gar-asen yella yiwen wergaz n ccna n teqbaylit i tewwi tmettant deg yiwet n twaghit di lgherba. Wagi d Âabdelqader Meksa yuklalen a t-id-nesmekti ghas s kra n wawalen kan.

Ilul-ed Meksa di tazwara n tt’rad n weslelli n Lezzayer di 1954 di tama n wedrar n At Qd’iâa. Si temz’i-s yerra lwelha-s at’as s icewwiqen nni n zik. Yefka-yasen azal, yewwi-ten-id di ccna atrar.

Xas ma T’awes Âamr’uc d Dda Lmulud sufg hen-d si tatut at’as n tmucuha d lemtul, Meksa yecna-ten i wid ur nessin ara ad ghren.

Yecna :Tafunast igujilen, Zelgum, Lungja ; tigi d timucuha. Yecna tayri, tayri tazedgant, tayri n tudert, tayri n tlelli. Yecna ghef leâwayed nnegh am Timecret’,... Yecna ghef tlelli, ghef tegrawla, ghef izerfan n wemdan, ghef yergazen n umezruy nnegh : Masinisa, Gaya, Yugurten. Yal tizlit di tezlatin ines d adlis negh ahat d asaru. Di 1975, Meksa yeskels-ed tasfift tamezwarut I wuni isemma Lundja. Yessufgh-ed tasfift tis-snat di Fr’ansa, deg seggas n 1977, i wumi isemma Asif anida yecna tizlatin am : Tafunast igujilen, Tagrawla, Zelgum, Masinisa, Tudrin nnegh, Laâdjeb.

Di 1979 yecna di tzeqqa n At’las di Lezzayer. Allalen isallen zemken-tt fell-as a-s-tinid’ maçi d azzayri. Yettwah’qar am akken yettwah’qar yedles nnegh (amazigh), yiwen ur d-imeslay fell-as.

Mbaâd taluft nni n Tefsut Imazighen[[Printemps berbère, évènements de Kabylie, avril 80], yughal-ed s yiwet n tesfift tamaynut I wumi isemma Amnekcam i deg icna : Cbah’a n teqbayliyin, Izerfan n wemdan, Lghwerba, Tilelli. Di tezlit Amnekcam yeqqar’-as :
"...Mugregh-t-id la yettru
S’fed’gh-as imett’awen-is
Bbwigh-t akken ad yesseh’mu
Mi gekcem yezz’l id’arr’en..."


S yin yekcem di tatut, yelha d lxedma-s imi netta, yakan, d ajenyur’ di “l’informatique”.

Di 1988 yufrar-ed tikelt nnid’en yewwi-d amaynut i wumi yeqqar Amghar azemni. Maca ur iâett’el ara mi d-tewwed’ tmettant th’ews’-it ir’uh’ d asfel ur ih’dir’ i wayen d ilulen mbeâd Tuber’, tewwi-t d ilemz’i di lâemr’-is kr’ad n tmerwin d kuz’ (34) iseggasen.

Tensa teftilt unaz’ur n ccna atrar n teqbaylit ass n 30 Tuber’ 1988. Tameddurt-is tfuk am akken tefra yiwet di tmucuha i d-yettawi.

"Qim di talwit ay itri, ay aâessas n tez’gi, Zelgum tufid’ deg-gefri."


Amez’yan at Sider,

 Amawal i wed’ris agi

 Amawal Tamazight-Tafr’ansist

Ad’ris agi yettwakkes-ed di tesghunt Imazighen ASS-A*, utt’un wis sin, Paris, 1995.


(*) Imazighen ASS-A d tasghunt n tmesmunt Tamazgha.

Messages