<?xml
version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" 
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
>

<channel xml:lang="fr">
	<title>TAMAZGHA </title>
	<link>https://tamazgha.fr/</link>
	
	<language>fr</language>
	<generator>SPIP - www.spip.net</generator>
	<atom:link href="http://www.tamazgha.fr/spip.php?id_auteur=24&amp;page=backend" rel="self" type="application/rss+xml" />

	<image>
		<title>TAMAZGHA </title>
		<url>http://www.tamazgha.fr/local/cache-vignettes/L144xH63/logo-site-f2488.png?1777930750</url>
		<link>https://tamazgha.fr/</link>
		<height>63</height>
		<width>144</width>
	</image>



<item xml:lang="fr">
		<title>Tamacahut n Uqebbab</title>
		<link>http://www.tamazgha.fr/Tamacahut-n-Uqebbab,693.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://www.tamazgha.fr/Tamacahut-n-Uqebbab,693.html</guid>
		<dc:date>2004-04-28T23:14:58Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Taledya</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Macahu, tellemcahu. Ad teghzif amm ugatu. &lt;br class='autobr' /&gt;
Herd'en-d yitsen inegmaren izem. Irwel, ikcem s yiwet tiz'gi. T'faren anaghiz-nnes ar t-ttnadan, ur t-ufin. &lt;br class='autobr' /&gt;
Izem, netta yekka inger isekwla allig nn-ibedda ghif yiwen uqebbab irez'z'an kra n iqwba, ar isskar tigejda. &lt;br class='autobr' /&gt;
Inna-yas yizem : &#034;Tanemmirt-nnek, mek illa ma g i-tteffred ad ur i-nghin yitsen inegmaren, ha-ten-inn kkan-d d'ari !&#034; Irz'em uqebbab yiwen uclif, isekcem-t degs, irar-as tassast yaghul s twuri-nnes. &lt;br class='autobr' /&gt;
Imik, han inegmaren uwd'en-d (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://www.tamazgha.fr/-Tullisin-Asnulfu-.html" rel="directory"&gt;Tullisin - Asnulfu &lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;img src='http://www.tamazgha.fr/local/cache-vignettes/L95xH64/arton693-49e8c.jpg?1777942969' class='spip_logo spip_logo_right' width='95' height='64' alt=&#034;&#034; /&gt;
		&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Macahu, tellemcahu. Ad teghzif amm ugatu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herd'en-d yitsen inegmaren izem. Irwel, ikcem s yiwet tiz'gi. T'faren anaghiz-nnes ar t-ttnadan, ur t-ufin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Izem, netta yekka inger isekwla allig nn-ibedda ghif yiwen uqebbab irez'z'an kra n iqwba, ar isskar tigejda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yizem : &#034;Tanemmirt-nnek, mek illa ma g i-tteffred ad ur i-nghin yitsen inegmaren, ha-ten-inn kkan-d d'ari !&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Irz'em uqebbab yiwen uclif, isekcem-t degs, irar-as tassast yaghul s twuri-nnes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Imik, han inegmaren uwd'en-d s ghures, yenna-yas yiwen degsen : &#034;Mayed ides tgid ay aterras ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irura-asen, inna-yasen : &#034;Ur illi ughilif ! Tanemmirt-nnun !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nnan-as digh : &#034;Akud nna tellid da, is ur ak-d-yagh yiwen waywal da, ikkad az'ey-a ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yasen uqebbab : &#034;Uhu ! Dghi ayd sellagh i kra n ummer'xwec d'art ixlijen nnagh, maca ayenna yawen-nnigh skareksegh mek iga izem negh awtul.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ddan inegmaren iberdan-nnsen, ar seksiwen s tseggwin is ur ttafan anaghiz n yizem. Ur t-ufin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ayenna aggugen, isrey-as uqebbab imi i weclif. Iffegh-d waywal, inna-yas i wergaz : &#034;Tessned is i-yengha laz', maca mani g ttafagh kra ttettegh amm keyyin ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas uqebbab : &#034;Ah a ya wa ! Tettud akw amesku digek gigh ? Ghas dghi ayd k- jjenjemgh. Mer idd i nekkin is-nn-tellid ger ifassen-nnsen !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yizem : &#034;Walu, nigh-ak, ghas ini ayenna trid, aghz'az' ad ig ili-nnek.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas urgaz : &#034;Waxxa, maca ad ak-cerd'egh !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iqbel yizem tikti-nnes, inna-yas : &#034;Mayed ghurek ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas urgaz : &#034;Ad nsesten krad' inigan, ayenna s ggran akw ad ittug neg-t.&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Ddan g ubrid, afen-nn agmar ar ikessa g yiwet tmerdult, sestenen-t, inna-yasen :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&#034;Ghez'z'-t ay izem, ghez'z' anekkar' n umesku'. Mecta ayd as-gigh allig wessiregh, iger-iss-i g umerdul-a.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zrin agmar, afen aydi igna ddaw yiwet tasaft, sfafan-t-id g tguni-nnes. Nnan-as mayed as-yaghen, inna-yasen : &#034;Unnagh, ghas mek illa mayed as-ttegged ad ur-ti ttiz'iregh, ad ur as-ttwed'd'ar walu. Ay ayd ides munegh s tegmert ! Ay ayd as-ksigh ! Ay ayd as matregh axam.!Ar ttettegh ghas igaluzen. Iddegh i-yannay kkawegh, ur yad da d-isiggir z'ari. Ghez'z'-t ayd igen awal !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T'faren abrid ar yiwen uferrugh. Immecteg kra inger wafriwen illan ddaw isekwla. Zgan ad z&#8216;ren mayed illan, zzigh hat innsi. Sbedden-t ad t sestenen. Inna-yasen : &#034;Is tessnem aferru n tmukrist-nnun, ur nn-illi ar adghar g temgam tigi tamezwarut. Dinnagh ag ghuri mayed ttinigh. Mek tram a-naghul, hat ayennagh ayd inmen.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aghulen s ad'ghar g irez'z'a uqebbab iqwba. Ayenna nn-lekmen, inna-yasen yinnsi : &#034;Iwa, dghi, alsat-i-d i mayed tgam seg tizwuri !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yinnsi i yizem : &#034;Mayed tgid iddegh k-id-herd'en inegmaren ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irura-yas nwis ikcem aclif. Irz'em-as-t uqebbab, iqqen ghifes. Ind'u-d yinnsi, inna-yas i wergaz : &#034;Mas tteqqeld a war ighef ? Mani tacaqurt-nnek ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Izuh'-tt-d, yagh-nn ar iss ikkat izem allig-t iga d iberyan. Ayenna ismed, inna-yas i yinnsi :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&#034;Dghi g tefra ta, righ-k d imensi-nu nekkin d warraw-inu !&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Inna-yas yinnsi : &#034; Tzegled g wawal-nnek ! Tettud idd nekkin a k-isxusmen ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zund ur as isella , yasi-t-id ad ur irwel. Inna-yas yinnsi : &#034;Ufla n tawda ! Maca tessned mar ad ur i tegraz', ghuri icicawen-inu d tewtemt, dduyagh-nn ad ten-inn-nasey i ayt walmessi-nnek is ur ttyawanem !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isares-t s akal, ar tteddun. Issawi-t yinnsi ar axbu n tfighra tad'erghalt. Ikcem z'ars, ar as-itteggwer s isennanen-nnes allig tergha, irz'em-as-d, inna-yas i uqebbab : &#034;T't'ef, han amezwaru yedda-nn !&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Igra-d uqebbab afus tewt-t g ud'ad, immet g ud'ghar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yenna-yas yinnsi : &#034;Unna yettettun amesku imki ayd as-igan !&#034; Ismed abrid sghur warraw-nnes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&#034;Zrigh-tt-enn-g tagat, aghulegh-d g talwit. Ar kwen-kkategh s ighsan, ar i-tekkatem s teglay.&#034;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irura-tt-d gher tirra : &lt;b&gt;DERWIC &#194;umar'&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;i&gt;Igwelmimen, ahad 22/4/1992&lt;/i&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;hr&gt;&lt;br&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Amawal n tmacahut&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hred' : &lt;i&gt;poursuivre&lt;/i&gt; &lt;br&gt;
Inegmaren : &lt;i&gt;chasseurs&lt;/i&gt; &lt;br&gt;
Anaghiz : &lt;i&gt;trace&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aqebbab : &lt;i&gt;b&#251;cheron&lt;/i&gt; &lt;br&gt;
Iqwba : &lt;i&gt;troncs&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Yitsen : &lt;i&gt;quelques (masc.)&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
D'ari : &lt;i&gt;derri&#232;re moi&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aclif : &lt;i&gt;gros sac&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aywal : &lt;i&gt;animal, b&#234;te&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Az'ey-a : &lt;i&gt;ce c&#244;t&#233;&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aggug : &lt;i&gt;s'&#233;loigner&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Srey : &lt;i&gt;d&#233;nouer&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Amesku : &lt;i&gt;le bien&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Sesten : &lt;i&gt;interroger&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Agmar : &lt;i&gt;cheval&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Tamerdult : &lt;i&gt;terrain, place&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Amerdul : (lexla) &lt;i&gt;dehors&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Mecta : &lt;i&gt;combien&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Sfafa : &lt;i&gt;&#233;veiller&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Unnagh : &lt;i&gt;celui-l&#224;&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Mater : &lt;i&gt;garder&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aferrugh : &lt;i&gt;virage, courbe&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Adghar : (amkan) &lt;i&gt;place&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Tigi : &lt;i&gt;action&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Nd'ew : &lt;i&gt;sauter, intervenir&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Iberyan : &lt;i&gt;morceaux&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Smed : (kemmel) &lt;i&gt;terminer&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Sxusem : &lt;i&gt;sauver&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Asey : &lt;i&gt;prendre&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Icicawen : &lt;i&gt;petits&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Almessi : &lt;i&gt;foyer&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Axbu : &lt;i&gt;trou&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Tagat : &lt;i&gt;le mal&lt;/i&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="fr">
		<title>Tawurt n wul</title>
		<link>http://www.tamazgha.fr/Tawurt-n-wul,694.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://www.tamazgha.fr/Tawurt-n-wul,694.html</guid>
		<dc:date>2004-04-21T21:25:02Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Taledya</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Asefru i Dda Lmulud yura Sassi Dehmani s tenfusit (Tamazight n Wedrar n Infusen). &lt;br class='autobr' /&gt; I DA LMULUD TAWURT N WUL
&lt;br class='autobr' /&gt;
Cek gherk rrucen
&lt;br class='autobr' /&gt;
D gherk tawurt
&lt;br class='autobr' /&gt;
Teqqes af idmaren-ik. &lt;br class='autobr' /&gt;
Cek gherk tazra
&lt;br class='autobr' /&gt;
D gherk tiselselt
&lt;br class='autobr' /&gt;
Teqqen ifassen-ik. &lt;br class='autobr' /&gt;
Cek gherk teffuyt
&lt;br class='autobr' /&gt;
D gherk amalu
&lt;br class='autobr' /&gt;
Yuden awal-ik. &lt;br class='autobr' /&gt;
Cek gherk tinnurt
&lt;br class='autobr' /&gt;
D gherk tanfust
&lt;br class='autobr' /&gt;
T-tetchur ul-ik. &lt;br class='autobr' /&gt;
Tarduction : LA PORTE DU C&#338;UR
&lt;br class='autobr' /&gt;
Tu as une fen&#234;tre
&lt;br class='autobr' /&gt;
Et une porte
&lt;br class='autobr' /&gt;
Enferm&#233;e sur ta poitrine. &lt;br class='autobr' /&gt;
Tu as une corde
&lt;br class='autobr' /&gt;
Et une Cha&#238;ne
&lt;br class='autobr' /&gt;
Contient tes mains. &lt;br class='autobr' /&gt;
Tu (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://www.tamazgha.fr/-Mouloud-Mammeri-.html" rel="directory"&gt;Mouloud Mammeri&lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_chapo'&gt;&lt;p&gt;Asefru i Dda Lmulud yura Sassi Dehmani s tenfusit (Tamazight n Wedrar n Infusen).&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;I DA LMULUD&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
&lt;center&gt;&lt;b&gt;TAWURT N WUL&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
&lt;p&gt;Cek gherk rrucen&lt;br&gt;
D gherk tawurt&lt;br&gt;
Teqqes af idmaren-ik.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cek gherk tazra&lt;br&gt;
D gherk tiselselt&lt;br&gt;
Teqqen ifassen-ik.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cek gherk teffuyt&lt;br&gt;
D gherk amalu&lt;br&gt;
Yuden awal-ik.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cek gherk tinnurt&lt;br&gt;
D gherk tanfust&lt;br&gt;
T-tetchur ul-ik.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;hr&gt;&lt;br&gt;
&lt;p&gt;&lt;i&gt;&lt;b&gt;Tarduction :&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;center&gt;&lt;b&gt;LA PORTE DU C&#338;UR&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
&lt;p&gt;&lt;i&gt;Tu as une fen&#234;tre&lt;br&gt;
Et une porte&lt;br&gt;
Enferm&#233;e sur ta poitrine.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tu as une corde&lt;br&gt;
Et une Cha&#238;ne&lt;br&gt;
Contient tes mains.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tu as un soleil&lt;br&gt;
Et une ombre&lt;br&gt;
Couvre ta parole.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tu as une chemin&#233;e&lt;br&gt;
Et une fable&lt;br&gt;
Remplit ton c&#339;ur.&lt;/i&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;i&gt;13 mars 2001.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;i&gt;La version amazighe de ce po&#232;me est de Tanfusit, variante amazighe d'Adra n Infusen (Tamazgha Orientale).&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>



</channel>

</rss>
